Drömmar

Ibland drömmer jag att det är dags. Vi står på flygplatsen och ska gå på planet till vårt barn. Inget får gå fel, nervös incheckning, småspring till gaten. 

Timmarna på flyget släpar sig fram. Försök att se film eller läsa bok eller sova. 

Vi håller varandra i handen och ler mot varann. Snart är vi där.

Snart är vi föräldrar.

Jag läste om en kvinna som fick värkar på flyget till barnet. Kroppen är häftig ibland. 

I drömmen ser barnet direkt att det är vi, känner oss redan.

Vi blir en familj äntligen.

Sen kan livet fortsätta igen, längtan är över.

Vad gör vi sen? 

I mina drömmar om det nya livet går vi äntligen på barnkalas, vi har möten på dagis med andra föräldrar, vi är med i ett sammanhang.

Vi planerar semestrar med de andra småbarnsföräldrarna. 

Vi fikar mycket utomhus, picknick i färgglada muggar.

Vi köper fina barnböcker.

Vi tröstar, stressar och sover dåligt. Vi diskuterar med andra föräldrar hur man löser vardagen på bästa sätt.

Låt det bli snart!